Jesper Pettersson

Arrigato! (Seriöst osäker på stavning)

Hej på japanska ska det vara, eller något i den stilen... Kan också vara hejdå, tack eller något dylikt... Vad bryr jag mig, japanarna blir lika glada varje gång jag säger det till dom iallafall.

Vi ligger nu ankrade utanför Gamagori och väntar på att få komma in till kaj någon gång under morgondagen. Till lunch fick vi chop chop i form av ankbröst med nudlar å wokade grönsaker och till det grillade tigerräkor på spett. Jag har blivit så bortskämd med maten att jag vet inte hur jag kommer reagera när jag kommer hem då jag får gå upp på morgonen och bre någon halvgammal brödbit med lite smör och ost på. Här är det liksom, varje dag.... Nybakat bröd (2 olika sorter, ibland 3), hård-löskokta ägg, toasts, gröt, flingor, müsli, färska exotiska frukter, yoggi, massor pålägg, ris (för filipinarna främst) kallskuret m.m... Ja det är som att bo på hotell med 3 måltider varje dag....

Igår var en ganska bra dag kändes det som... Troja gick på håret till play-off i hockeyallsvenskan vilket inbringade 15000 kronor till mig och brorsan. Samma dag gick jag och styrman i land och lirade till oss 7000 kronor till på casino... Hörde också att vadsluken tog biljetten upp till division 1 i innebandyn med carlshamn.. Pålle lever... Ja, 28 februari 2009 är en dag värd att minnas.

Mina tankar flyger tillbaka till Tacoma i norra USA på gränsen till Kanada. Styrman hade skickat i land över hälften av besättningen (inkl. mig). Tydligen hade fartyget då fått besök av U.S coastguard som ville ha brandövning på fartyget. Detta var inte särskilt lyckat med tanke på att fartyget då inte var uttrustat med tillräckligt med rökdykare. Kockfan som låg och sov blev uppryckt och det är inte en man man leker med direkt. En ung coastguard gick in i byssan och frågade kocken vad han gör om det börjar brinna i byssan... Till svar fick han av kocken med hans mörkaste grövsta elakaste ton något i stil med:

- THERE IS NO FIRE WHEN I´M ON BOARD.

Coastguarden tog ett försiktigt steg tillbaka, slutdiskuterat! Haha.

Till middagen när alla var tillbaka hade kockfan bakat en tårta. Gång på gång fick han frågan om den var köpt. Det var inte rätt tillfälle eller rätt dag att fråga honom något sådant med allt ståhej tidigare. Trikaren försökte rädda situationen med att förklara för kocken,

- Men den var ju så fin...

Smart, jättesmart.. Som om det skulle göra saken bättre?

Ni som känner mig vet att jag inte är den som inte lägger näsan i blöt när jag väl får chansen.
Dirr efter maten gick jag förbi byssan och sa till kocken:

- Det var en god tårta, vart har du köpt den?

Till svar fick jag:

-Dra åt helvete med dig, en gång till och du åker på en rak höger, FÖRSVINN!!!!

Hmm, kockjävel tänkte jag högt och sprang därefter in i hytten och gömde mig som jag brukar göra vid lämpliga tillfällen....

Kocken är för övrigt snart 65 år, bor i Chile, Lång som ett hus bolmar cigg som en skorsten och har alltid nytt lammkött på gång... Han om någon på denna jord lever sitt liv... Hur som helst, han är skön som få och hans arghet går alltid över fortare än man hinner säger tigondorooobia...

Det var en liten rolig historia, men vad hände egentligen efter Panamakanalen och underskattade jag solen lite? Bland dom jag är känd som "kräftan" hade nog förmodligen fortfarande asgarvat om dom sett mig då.. Och ni som fick ett kort ifrån Hollywood, känn er lite extra speciella...

Mer om det nästa gång!

Dagens tips: Våga och vinn!

Puss&Kram
Jesper